Vasaloppspudeln

Igår gick hela familjen upp vid halv tre på natten för att ta bilen mot Sälen. Husse Martin skulle åka Öppet spår och Ville, jag och min pappa skulle vara serviceteam.
Vi lämnade av Martin i Sälen och begav oss sedan mot vårt första stopp vid Tennäng, några kilometer efter Mångsbodarna. Eftersom Martin skulle åka drygt 26 km från starten så hade vi en ganska lång väntan i solskenet. Ville passade på att hoppa i snön och hjälpte dessutom till att heja på åkarna som passerade.

"Morfar, vad spännande det här är!"

"När kommer pappa egentligen?"

Här kommer han!

"Vad duktig du är pappa!"

Efter Tennäng åkte vi vidare, Martin på sina skidor, vi andra i bilen.
Vi stannade till vid sjöarna innan Evertsberg och hittade en bra plats i solen uppe på ett krön. Ville piggade upp många trötta åkare och det var några som ville låna honom som draghund. Trots att de hade åkt runt 40 km så var de flesta i spåret på riktigt bra humör.

 Trötta åkare uppe på krönet

Vi passade på att leka i snön i väntan på Martin

Skönt att ta ett litet stopp efter backen.

Därefter fortsatte vi vår färd och stannade till bland annat där de åker under vägen efter de långa backarna från Evertsberg.
Vi fortsatte sedan till Gopshus, Hökberg och Läde där vi också hejade på Martin. Åkarna såg tröttare ut för varje ställe vi stannade och de uppskattade vårt hejande ju längre de hade åkt. Ville lärde sig att skälla när vi andra ropade och hejade mycket.
Vi begav oss sedan till Mora för att ta emot Martin i mål.

Här är ryggen på Martin när han går i mål.

Jag är riktigt imponerad av Martin som åkte alla 90 km efter att ha varit magsjuk tidigare i veckan och varit mer eller mindre sjuk hela hösten och vintern.
Jag är dessutom imponerad av Ville som orkade heja på hela dagen och kunde hantera stressen med alla människor. Det är mina tuffa killar det!

Ville testar snödjupet

Idag har vi busat i snön, bland annat så testade Ville snödjupet på tomten.
En svans säger mer än tusen ord.

 

Inbokat besök på djursjukhuset

Nu har vi bokat in ett återbesök på djursjukhuset, i början av mars ska vi dit. Då ska vi ta de vanliga blodproverna, men även några extra prover som ska skickas till en forskare i Uppsala. Hon har ett forskningsprojekt om Addisons sjukdom för att bland annat ta reda på hur sjukdomen ärvs. När vi ändå ska ta blodprover för Villes skull, så kan man ju hjälpa forskningen framåt på samma gång.
Jag hoppas Villes prover ser bra ut så vi kan minska ner på medicineringen.

Eftersom vi precis har flyttat och jag inte fått i ordning någon plats att klippa Ville på så börjar han bli lite vildvuxen nu. Jag ringde till ett hundtrim i Falun för att kolla vad det skulle kosta att lämna in honom på lite bad och trimning av nos och tassar, 650 kr!! Jag tror jag får behålla mitt monster som han är ett tag och sedan klippa själv i alla fall.

En liten uppdatering

Vi har varit dåliga på att skriva här nu. Det beror på att vi precis flyttat till vårt hus och det är en hel del fix som tar upp vår tid. 
Ville trivs bra i huset, han kan ju faktiskt springa i trapporna hela vägen från övervåningen och ända ner i källaren. Det är jätteroligt! Dessutom leker han och leksakshunden Vovvis i trappan. Ville bär upp vovvis på övervåningen, sen ser man hur vovvis kommer nerflygande i trappan. Ville springer ner och hämtar vovvis för att sedan springa upp och göra samma sak igen. Jag hoppas att även vovvis uppskattar leken. =)

Vi håller på att utforska nya promenadstråk, men det är svårt när det är så mycket snö överallt. Det ska bli spännande att se hur allt ser ut i vår!

Ville har förresten umgåtts lite mer med sin lilla människokusin William. De börjar bli bra vänner nu. När vi flyttade var William och hans familj här och hjälpte till, då fick Ville uppgiften att hålla koll på William. Det innebar att Ville låg på golvet och lät William, som nu kryper, klättra på honom. Ville låg bara lugnt kvar och konstaterade att det bara var den där människovalpen, då är det lika bra att ligga kvar. 

Det var en liten rapport från oss.